Vad är rätt i skattejuridiken?
Skattejuridiken handlar om de rättsregler som styr
beskattningen, allt från vad som skall stå i deklarationerna
till hur en viss skattefråga avgörs av domstol.
En hel del skattefrågor har klara svar, andra inte. Rättsutvecklingen i Sverige, inom EU och internationellt gör att skatterätten är i ständig utveckling i en föränderlig värld.
Därför är forskning i skatterätt så intressant och viktig. Nya problem kräver nya svar.
Jag forskar och undervisar i skatterätt samt hjälper till att utreda svårare skatterättsliga frågor.
Anders Hultqvist
Prenumerera på nyheter
Aktuellt
02 juni 2010
Kapitalförlust, kapitalförlust eller driftförlust?
Med anledning av ett rättsfall har jag haft anledning att fundera över och skriva om kapitalförlustbegreppet, i synnerhet som det betydde något annat under kommunalskattelagens tid än i den nya inkomstskattelagen (dvs. från år 2000). Termen kapitalförlust används numera avseende det som tidigare kallades realisationsförlust, medan kapitalförlust tidigare var något som inte var en avdragsgil förlust (låg utanför inkomstbegreppet).
Det visar sig att dess motsatts som är avdragsgill, driftförlust, under 1900-talet utvidgats så att det (i vart fall nästan) omfattar alla förluster i näringsverksamhet idag, medan en del stelbenhet i praxis fortfarande hänger kvar (vilket begränsar avdragsrätten), i synnerhet när det gäller fordringar. I en artikel i det senaste numret (nr 3) av Svensk Skattetidning redovisas detta resonemang.
21 maj 2010
Skatterätt och civilrätt - ny kurs
I Dagens Industri den 12 januari lyfte jag, tillsammans med professor Jan Ramberg och professor Erik Nerep, fram problemet med att alltför många domar från underrätterna är bristfälligt motiverade och/eller inte tar tillräcklig hänsyn till den i målet relevanta civilrättsliga frågan. I de fall som skattereglerna baserar sig på civilrätten måste en civilrättslig prejudiciell bedömning ske, om legalitetsprincipen skall upprätthållas. Likaså är det viktigt att bevisningen avseende dessa civilrättsligt relevanta omständigheter prövas och artikuleras öppet i domarna för att man skall kunna förstå hur domstolen nått sin bedömning. Se vidare artikel i DI. Debatten har sedan fortsatt i DI under våren.
Dessa och liknande frågor behandlades på kursen Skatter och civilrätt, den 15 april av Fakultetskursers Skatteakademi, där professorerna Jan Ramberg och Erik Nerep (civilrätt) advokaten Peter Nordquist och jag analyserade frågorna, både allmänt om avtalstolkning och bolagsrättsliga frågor, och med många praktiska exempel tillsammans med kursdeltagarna. En ny kurs ges den 5 oktober; se vidare Skatteakademins hemsida). Se också mina artiklar i Skattenytt och Svensk skattetidning.
17 februari 2010
Frivillig rättelse - särskilt avseende tillgångar i skatteparadis
Under ett seminarium vid Stockholm Centre of Commercial Law (en del av Juridiska Fakulteten vid Stockholms universitet) diskuterades idag möjligheten för svenskar att friviiligt rätta sina tidigare deklarationer - och på så vis undvika skattetillägg och åtal för skattebrott - avseende tidigare icke deklararerade tillgångar i s.k. sekretesstater ("skatteparadisen") med vilka Sverige nu har informationsutbytesavtal. Jur dr Teresa Simon-Almendal redogjorde för gällande rätt avseende frivillig rättelse samt Skatteförfarandeutredningens förslag, som beräknas träda i kraft 2011. Rättsexpert Eva Alm Bloom vid Skatteverket berättade om Skatteverkets bedömning om hur rättelse fortfarande kan vara frivillig.
Under diskussionen med 30-talet deltagare konstaterades att informationsutbytesavtalen inte möjliggör "fishing expeditions" på samma sätt som generella tredjemansrevisioner i svensk intern rätt, varför frivillig rättelse rimligen bör vara möjlig så länge den enskilde inte fått information om eller begriper att kontroll riktats emot honom/henne på ett mer konkret sätt. Sålunda kan svenskar som har odeklarerade tillgångar i dessa stater ännu kunna rätta sina deklarationer frivilligt och därmed undvika skattetillägg och ansvar för skattebrott.
Måhända dröjer många till dess att man vet vad det kommande riksdagsvalet får för konsekvenser för ett eventuellt återinförande av förmögenhetsskatten. Om fler svenskar väljer att ta hem sitt kapital till Sverige kan detta emellertid både vara en lönsam affär för statskassan, såväl som för de enskiida (förvaltningskostnaderna i utländska banker är betydande). Det finns också en möjlighet att göra övergångsbestämmelserna i den nya skatteförfarandelagen och i ändringarna till skattebrottslagen mer generösa och på så sätt ge en klar signal att frivilliga rättelser under 2010 också kommer att omfattas av den nya lagstiftningen, där generell information om skattekontroll ändå gör det möjligt att på eget initiativ rätta deklarationsuppgifter.
<< Föregående sida |
