Aktuellt

06 juli 2010

Treaty override

Domen i RÅ 2008 ref. 24 (jfr RÅ 2008 not. 61) gav upphov till en omfattande debatt om Regeringsrättens rättstillämpning i det fallet och hur dubbelbeskattningsavtal skall tolkas och tillämpas. Nu har Skatterättsnämnden i djup oenighet meddelat förhandsbesked i ytterligare några fall där i stort sett samma principfråga åter aktualiserats. Det är uppenbart att knappast någon för närvarande vet hur man i fortsättningen skall hantera konflikten mellan deubbelbeskattningsavtalslagar och andra inhemska skattebestämmelser, och för praktiker blir detta ett mycket svårt problem vid rådgivningen.

I en artikel i senaste numret (nr 5) av Svensk Skattetidning analyserar jag argumenten och metodfrågorna vid denna typ av konflikter samt försöker finna en syntes som löser den bristande koherens som nu uppkommit mellan skatterätt och folkrätt. Finansdepartementet förefaller avvakta att de överklagade förhandsbeskeden avgörs i Regeringsrätten, helst med en plenidom (som efter det s.k. Kenya I-målet), annars ökar nog kraven på en särskild lagstiftning om förhållandet mellan internationell och inhemsk rätt.

Den 8 september diskuteras hur en sådan lagstiftning skulle kunna se ut inom ramen för Skattelagstiftningsprojektet.

01 juli 2010

Skattetillägg vid tillämpning av skatteflyktslagen

I Dagens Industri den 4 juni publicerade jag en artikel där jag, med de ursprungliga förarbetena som grund, kritiserar att det förekommer att domstolar påför skattetillägg när skatteflyktslagen används. Eftersom den lagen medger en mycket skönsmässig, för att inte säga godtycklig, bedömning finns det inte en chans för den skattskyldige att förstå att skatteflyktslagen kommer att användas, varför han eller hon inte kan anses ha lämnat oriktiga uppgifter. Detta påpekade redan Lagrådet för 30 år sedan och det ledde till att man dels fick införa särskilda bestämmelser för att möjliggöra lagens tillämpning inom eftertaxeringsperioden (eftersom det annars krävs oriktig uppgift även här), dels att både regeringen och skatteutskottet uttryckligen framhöll att skattetillägg inte skulle utgå i normalfallet. Nu har dessvärre också Regeringsrätten påfört skattetillägg utan att beakta dessa argument (notis nedan).

En längre artikel med redovisning av källor och hur resonemangen gick finns i det nu i juni utkomna numret (nr 5) av Svensk Skattetidning.

17 juni 2010

Skatteflykt i ett kapitalförsäkringsmål

Den 10 juni meddelade Regeringsrätten en dom (mål nr 3819-09 och 3820-09) i ett kapitalförsäkringsmål där man påförde skattetillägg när skatteflyktslagen tillämpades. Det postiva med domen är att den ”skatterättsliga omkaraktäriseringen” underkänns, vilket jag kritiserat i ett antal artiklar. Således är merparten av de disparata domar från landets läns- och kammarrätter dömda på felaktiga grunder. Till det negativa hör att man åter – godtyckligt, dvs utan att kunna leda i bevis vad lagstiftningens syfte är – tillämpar skatteflyktslagen. (Detta skall jag återkomma till i en artikel i ett kommande nummer av Svensk Skattetidning.)

Regeringsrätten, tämligen oreflekterat, påför skattetillägg. Inget av det som jag beskrivit i min debattartikel (DI Debatt) nämns över huvud taget i domen. Det kan antingen vara ett misstag eller ett medvetet beslut. Det går inte av domen att utläsa vilket det är. Detta är allvarligt för bevistemat för oriktig uppgift nämns inte ens, än mindre beviskraven eller de faktiska omständigheterna som leder till denna slutsats. Regeringsrätten konstaterar nämligen att någon beskattning av den enskilde inte kan ske med hänvisning till rättshandlingamas verkliga innebörd, dvs. taxeringen är korrekt enligt inkomstskattelagen.

Sedan finner man att uppgifterna är substanslösa och inte kan ligga till grund för taxeringen (?). Det kunde de ju, som nyss nämnts, eftersom Skatteverket inte taxerar enligt skatteflyktslagen, utan enligt inkomstskattelagen. Så utan en närmare analys av rättsfrågan och bevistemat för oriktig uppgift hänger nu denna dom i det tomma intet. Slutligen har vi problemet med hur skattetillägg vid tillämpning av skatteflyktslagen, utan att detta har stöd i lagstiftningen, förhåller sig till Europakonventionen om mänskliga rättigheter, då den fordrar att straff (vilket skattetillägget är) påförs med stöd av lag.

02 juni 2010

Kapitalförlust, kapitalförlust eller driftförlust?

Med anledning av ett rättsfall har jag haft anledning att fundera över och skriva om kapitalförlustbegreppet, i synnerhet som det betydde något annat under kommunalskattelagens tid än i den nya inkomstskattelagen (dvs. från år 2000). Termen kapitalförlust används numera avseende det som tidigare kallades realisationsförlust, medan kapitalförlust tidigare var något som inte var en avdragsgil förlust (låg utanför inkomstbegreppet).

Det visar sig att dess motsatts som är avdragsgill, driftförlust, under 1900-talet utvidgats så att det (i vart fall nästan) omfattar alla förluster i näringsverksamhet idag, medan en del stelbenhet i praxis fortfarande hänger kvar (vilket begränsar avdragsrätten), i synnerhet när det gäller fordringar. I en artikel i det senaste numret (nr 3) av Svensk Skattetidning redovisas detta resonemang.

21 maj 2010

Skatterätt och civilrätt - ny kurs

I Dagens Industri den 12 januari lyfte jag, tillsammans med professor Jan Ramberg och professor Erik Nerep, fram problemet med att alltför många domar från underrätterna är bristfälligt motiverade och/eller inte tar tillräcklig hänsyn till den i målet relevanta civilrättsliga frågan. I de fall som skattereglerna baserar sig på civilrätten måste en civilrättslig prejudiciell bedömning ske, om legalitetsprincipen skall upprätthållas. Likaså är det viktigt att bevisningen avseende dessa civilrättsligt relevanta omständigheter prövas och artikuleras öppet i domarna för att man skall kunna förstå hur domstolen nått sin bedömning. Se vidare artikel i DI. Debatten har sedan fortsatt i DI under våren.

Dessa och liknande frågor behandlades på kursen Skatter och civilrätt, den 15 april av Fakultetskursers Skatteakademi, där professorerna Jan Ramberg och Erik Nerep (civilrätt) advokaten Peter Nordquist och jag analyserade frågorna, både allmänt om avtalstolkning och bolagsrättsliga frågor, och med många praktiska exempel tillsammans med kursdeltagarna. En ny kurs ges den 5 oktober; se vidare Skatteakademins hemsida). Se också mina artiklar i Skattenytt och Svensk skattetidning.

| Nästa sida >>

Vad är rätt i skattejuridiken?