Vad är rätt i skattejuridiken?
Skattejuridiken handlar om de rättsregler som styr
beskattningen, allt från vad som skall stå i deklarationerna
till hur en viss skattefråga avgörs av domstol.
En hel del skattefrågor har klara svar, andra inte. Rättsutvecklingen i Sverige, inom EU och internationellt gör att skatterätten är i ständig utveckling i en föränderlig värld.
Därför är forskning i skatterätt så intressant och viktig. Nya problem kräver nya svar.
Jag forskar och undervisar i skatterätt samt hjälper till att utreda svårare skatterättsliga frågor.
Anders Hultqvist
Prenumerera på nyheter
Aktuellt
05 november 2011
Skattejuridisk metodkurs
Det är fantastiskt att se att det är rekordmånga sökande till Skattejuridisk metodkurs i år. (Kursen fick betyget 5,0 av 5 möjliga förra gången). Vi förstärker den dessutom med fler praktikfall, fler tillfällen på landets ledande byråer, och mer feedback på vad studenterna har presterat. Målet är att träna fram riktigt duktiga skattejurister, och detta med en lärarkader, som är de bästa, var och en på sitt område. Nu börjar vi, efter efterfrågan, att planera för en praktikeranpassad form, i Skatteakademin hos Fakultetskurser. Titta gärna in på kursens
hemsida Kursen man själv skulle velat gå.
03 augusti 2011
Generella tredjemansrevisioner - prövningstillstånd i HFD
Frågan om Skatteverket vid en s.k. tredjemansrevision av en bank kan förelägga banken vid vite att lämna ut uppgifter rörande advokatbyråers klientmedelskonton skall nu prövas av Högsta förvaltningsdomstolen (se
HFD:s beslut 2011-06-15, mål nr 7066-10). Se vidare notis 4 mars nedan.
16 mars 2011
Direktiv om skattesamarbete inom EU
Direktivet om adminstrativt samarbete i skatteärenden, där bl.a. fishing expeditions förbjuds (se notis nedan), har nu publicerats: se denna länk.
15 mars 2011
Emissionsgarantier - Underwriting fees
En av de svåra mervärdeskatterättsliga frågorna avseende värdepappershandel har nu fått sin lösning.
I min bok Moms och finansiella tjänster, Norstedt Juridik 1998, s 175 ff diskuterade jag hur man i mervärdesskatterättsligt hänseende skall ställa sig till emissionsgarantier (på eng. underwriting). Jag ansåg då att betungande argument medförde att de borde vara skattefria, men Regeringsrätten (numera Högsta förvaltningsdomstolen) dömde emellertid åt andra hållet i RÅ 2003 ref 94 .
Nu har EU-domstolen för några dagar sedan (10 mars 2011, mål nr C 540/09) emellertid avseende SEB AB Momsgrupp v. Skatteverket fastslagit följande:
"En emissionsgaranti av det slag som är i fråga i det nationella målet är således undantagen från mervärdesskatteplikt i egenskap av en transaktion rörande värdepapper, i den mening som aves i artikel 13 B d led 5 i sjätte direktivet, och en prövning av en sådan garanti enligt artikel 13 B a eller d led 1 och 2 i sjätte direktivet är därför inte nödvändig för att kunna döma i det nationella målet och följaktligen inte heller för det svar som ska ges den nationella domstolen."
Emissionsgarantier är således momsfria inom hela EU, inte bara när de utgör en deltjänst vid corporate finance, utan också som en fristående tjänst. (Läs domen.)
04 mars 2011
Generella tredjemansrevisioner - fishing expeditions
Den kanske mest aktuella och omdebatterade frågan för tillfället är möjligheten till s.k. generella tredjemansrevisioner eller revisioner som en förberedande åtgärd för kontroll av andra, som denna typ av revision också kallas. Förutom den politiska och integritetsmässiga dimensionen finns det ett antal rättsliga aspekter som medför att dessa revisioner kan ifrågasättas.
För det första är det oklart om 3 kap. 8 § 2 st taxeringslagen, som syftar tillbaka på 1 st, möjliggör att revision sker i syfte att kontrollera andra där en revision eller annan kontroll ännu inte inletts. Den generella tredjemansrevisionen har mer karaktär av ett letande av uppgifter, för att se om man hittar något av intresse, som man senare kan följa upp - en s.k. fishing expedition - än en regelrätt revision av något som man behöver kontrollera för att stämma av uppgifter hos ett annat företag eller en fysisk person. Redan här finns således legalitetsaspekter, om man ska låta åtgärden begränsas av vad som framgår av lagbestämmelserna eller om man ska snegla i och låta lagförarbetena få företräde, där denna typ av revision nämns som en möjlig kontrollåtgärd.
Vidare gör sig proportionalitetsprincipen gällande - både enligt svensk förvaltningsrättslig praxis och grundlagen (2:21 RF) och Europakonventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna, artikel 8 - när man ska bedöma om åtgärden är proportionell i förhållande till ändamålet med åtgärden. Det finns ju knappast ett definierbart ändamål, men, om det finns, är det normalt diffust och vagt angivet. Redan här blir en proportionalitetsbedömning svår att få ihop till åtgärdens fördel. Europadomstolen kräver i sin praxis att den här typen av åtgärder är väl avgränsade. Även i de fall det finns ett uttalat ändamål måste frågan ställas om det har sådan betydelse att det motiverar ett så långtgående intrång som det här är fråga om, då man varken vet vad det är man ska finna eller att det finns några särskilda skäl i de enskilda fallen, än mindre några på förhand kända misstankar om oegentligheter eller brott.
Fredagen den 4 februari diskuterades dessa frågor på ett seminarium arrangerat av Institutet för Skatter & Rättssäkerhet med hundratalet deltagare och kritiken mot generella revisioner var stor.
Frågan är aktuell i SEB:s överklagande till HFD om generella revisioner av bankens klientmedelskonton. Eftersom praxis saknas på den nuvarande lagstiftningen, vore det välgörande med en prejudikatdom i frågan. I lagrådsremissen om en Skatteförfarandelag har det också nämnts att frågan om tredjemansrevisioner skall ges en särskild översyn framöver. (Se även min artikel på DI Debatt.)
Vidare har EU nyligen antagit ett direktiv om adminstrativt samarbete i fråga om beskattning (1 Feb, dock ännu inte publicerat), där medlemsstaterna skall öka samarbetet i informationsutbytet i skattefrågor, men där reservation görs för "fishing expeditions". I punkt 9 i preambeln sägs följande:
"Medlemsstaterna bör utbyta upplysningar om specifika fall om en annan medlemsstat så begär och bör göra de efterforskningar som är nödvändiga för att ta fram dessa upplysningar. Standarden kan antas vara relevant syftar till ett utbyte av upplysningar i skatteärenden i vidast möjliga omfattning och klargör samtidigt att det inte står medlemsstaterna fritt att genom föra så kallade fishings expedisitons eller begära uupplysningar som sannolikt inte är relevanta för ett skatteärende avseende viss bestämd skattskyldig. Artikel 20 i detta direktiv innehåller formföreskrifter, men de måste tolkas liberalt så att de inte hindrar ett effektivt utbyte av upplysningar."
Vidare anser EU att direktivet nu står i överensstämmelse med Europeiska stadgan om de grundläggande rättigheterna (preambeln p. 28).
Se direktivet i fulltext (ladda hem).
Det kan tilläggas att det i protokollet (artikel 14) om ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz i punkt 4 b) sägs följande om "fishing expeditions":
Kriteriet ”kan antas vara relevant” avses dels möjliggöra vidast möjliga informationsutbyte i skatteärenden, dels klargöra att det inte står en avtalsslutande stat fritt att genomföra s.k. ”fishing expeditions” eller att begära upplysningar som inte kan antas vara relevanta för ett skatteärende avseende en bestämd skattskyldig. Även om punkt c) innehåller viktiga förfarandekrav, vilka syftar till att säkerställa att s.k. ”fishing expeditions” inte äger rum, ska 1) – 5) tolkas så att de inte motverkar effektivt utbyte av upplysningar.
Protokollet finns i sin helhet tillgängligt på Finansdepartementets hemsida.
|
Nästa sida >>
